Nico

Kärlek

Noa

hela tjocka släkten runt ett bord

Torbjörg

Rolf

I väntan på tomten

julpiraterna

julafton

Dagen som har varit var julafton. Det var en fin dag. Eftersom allting var så trevligt så stannade vi länge och hann inte öppna julklappar ikväll utan väntar med det till imorn.
I år har pappa lyckats med att inte säga rakt ut till oss vad vi ska få i julklapp. Han har dock läst rimmen för oss, för att testa om de var bra, när han satt och knepade ihop dem i förrgår. Om det är meningen att man skall veta vad det är i paketet efter att ha läst rimmet så var pappas rim alldeles excellenta.
Strumpor brukar vi få varje år. Det är en mycket bra present. Jag har nog aldrig köpt en strumpa i hela mitt liv om jag tänker efter. Det är därför jag alltid har knallrosa eller knallröda strumpor till en resterande grå, brun, grön eller svart outfit, om ni någon gång undrat. Men färgen på morgondagens strumpor återstår att se. Kanske kommer jag i någon ny färg på fredag.

Ett spännande äventyr

På balettakademien i Warszawa





Kärleken till fotografi är så mycket mer. Att få uppleva är målet och bilderna kommer på köpet.

Now she´s on an island far away from me

När jag vaknade i morse var allting blått. Natthimlen speglades i en värld täckt av ett tjockt, fluffigt, vitt puder. Snön var alldeles orörd och den påminde mig om att det är vinter. Med vintern kommer julen och julen betyder ledigt. Snart skall jag åka söderut till mina hemtrakter.

Sen kollade jag min mail. Jag hade fått ett mail från en av de finaste jag vet. Det innehöll en sång skriven till mig. Den hette amelieee. Det var en fin sång och bara jag och du min vän förstår den helt. Det dyker upp fina bilder på min näthinna och det står miljoner ord mellan raderna.
"When you were with me I got strong, we slept under trees with the ants for long". Det var en fin känsla. Jag längtar tillbaka!

Du är solen min vän

därför ser jag dig alltid!

koop islands

Hello my love
It's getting cold on this island
I'm sad alone
I'm so sad on my own
The truth is
We were much too young
Now I'm looking for you
Or anyone like you

We said goodbye
With the smile on our faces
Now you're alone
You're so sad on your own
The truth is
We run out of time
Now you’re looking for me
Or anyone like me

Hello my love
It's getting cold on this island
I'm sad alone
I'm so sad on my own
The truth is
We were much too young
Now I'm looking for you
Or anyone like you

Life of an island

ett brott har begåtts på ön

Två seriösa experter har skickats till ön... vad som har hänt återstår att se...

Till Nike

En warszawaduva till Nikes ära

kanske ska ha de här fyra bilderna i a3 eller a2 till vernissagen

Färdigkopierat. ..tror jag.

halvvägs genom bearbetningen

några är bearbetade, några inte och några alldeles överarbetade, men har två dagar till för att få det klart. härligt med en massa tid framför mig i den lilla grottan datorsalen. Det bästa med allt är att jag i alla fall får sitta och titta på den fina nike hela dagarna.

This might be it!

nytt nytt.. men inte nöjd. behöver dock en paus..

Nu är det nya urval var femte minut som gäller

Känslan av att vara stor eller liten i världen kan förändras snabbt bara beroende på små små saker.
ska inte använda de här bilderna. de når mig inte in i magen direkt, men en fin symbolik kan jag finna.

hmm, eller kanske denna.. eller den kanske inte alls säger nått om vad det handlar om...?

om jag byter ut knäbilden mot denna, kan det funka då? förstår man bättre vad det handlar om?

en tur till Östra Grevie

Var ute på Östra Grevie idag. Det var en mycket fin upplevelse. Jag hade förberett mig på att det ändå skulle bli ganska tungt och att verkligheten skulle komma över mig, men det blev inte riktigt så. Verkligheten har ju trots allt nått mig både en och flera gånger.
Det är klart, en stor del av vad Östra Grevie är för mig är borta, men det var ändå en fin upplevelse, och jag är lite lycklig nu för att jag fick komma ut och hälsa på den nya fotoklassen och alla de andra. Det var vackert att se att kreativiteten, atmosfären och kärleken till bild lever kvar, så som jag tror att Günther hade velat att det är.

Nu ska jag ta med mig kärleken jag sög i mig på Östra Grevie och ta lite fler bilder på den kära kära Niken här ute i rosens gård.
vamos a ver vad kvällen ger.

någon som har några tankar att dela med sig av om denna bilden?

har en fundering på att dela upp det i tre olika. två bilder som presentation av temat och sedan uppdelat de resterande i två. fukar det? så här på ett ungefär har jag tänkt.

Nu är jag så trött så att jag lägger upp oredigerade, printscreenade urklipp från mitt lightroombibliotek. Här är i alla fall den underbart fina flickan Nike igen. Världens bästa NIke!

Efter några timmars gnatande av bilder tillsammans med Ludde är detta vad vi kom fram till som en tiobildsserie tills jag hittat något bättre. jag har från och med nu förbud på att kapa huvuden eftersom jag i första urvalet hade hälften av bilderna skurna vid hakan. Inget mer sånt nu och jag ska bli bättre på att inte limma fast utan röra mig runt och fram och tillbaka för att kunna få ihop det. men just nu känns det bara som att jag står och stampar och inte tillför arkivet någonting nytt. hur ska jag ta mig vidare och hur ska jag utveckla projektet och göra mig förstådd i vad jag vill berätta... Jag måste gå tillbaka och tänka som jag gjorde första dagen då allting föll på plats rakt in i kameran. Attans bara att jag har så förbaskat dåligt minne att nästan det enda jag minns från första dagen är det jag ser på bilderna..

Fråga igen: Vilken är bäst? denna eller den som är nästan samma, från första dagen när hon har randig tröja?

en till sen får det vara nock